dorowatt

Halv nio ikväll fick jag ett samatal från en kvinna som undrade om jag var Jenny´s mamma. Tusen tankar han flyga i mitt huvud medans jag svarade ja. Hon har krockat och vi har ringt ambulanesn hör jag denna kvinna säga. Sen hör jag egentligen inte så mycket mer av vad hon sa. Hela kroppen började skaka och tårarna rinna. Panik helt enkelt!!

Satte mig i bilen och hur jag kunde köra dit är för mig helt otroligt. Väl framme så möttes jag en syn som man bävar för. Dottern låg på backen med en filt på sig. Paniken växte ännu mer. Som skönt var så var hon vid medvetande,det blödde ingenstans och hon kunde prata med mig. Hennes kompis satt och hölle henne i handen och några vuxna satt också vid henne. TACK snälla ni som brydde er!!

Till slut kom ambulansen (eller två ambulanser ) och vi åkte in till akuten Hur var moppen och bilen tog vägen vet jag egentligen inte. Det mesta känns som i en dimma.

Efter röntgen på höft,bäckenet och axeln/armen så ser det inte ut att vara någon fraktur. Men vi får inte veta säkert förrän i morgon. Hon har jätteont i axeln och har nu armen i en mitella. Den ska hon ha i en vecka till att börja med.

Känner bara att jag var tvungen att få skriva av mig på en gång. Och dra en lättnadets suck över att det inte var allvarligt.

                                     

Skriver mer i morgon,nu ska jag försöka sova. God natt!!